Hur går det med torvströet om EU stänger torvmossarna?

Artikeln publicerades ursprungligen i maj 2024.

Användningen av torv för energiproduktion har redan en tid hängt i en tråd. Enligt Finlands miljöministerium är målet att halvera torvens energianvändning. Torvens osäkra framtid påverkar också hästnäringen avsevärt, närmare bestämt strö i boxar och lösdrifter. Enligt en undersökning från Naturresursinstitutet från 2023 använder 59 % av hästgårdarna torv som strö. Stallföretagare måste därför överväga alternativa strötyper och bedöma deras kostnader och tillgänglighet.

Torvtäkt och användningen av torv har under de senaste åren väckt stor debatt inom EU. Torvanvändningen har kritiserats på grund av dess betydande miljöpåverkan, särskilt dess roll i utsläppen av växthusgaser och försämringen av den biologiska mångfalden.

Torv har också varit en viktig ekonomisk resurs och arbetsgivare. Denna konflikt mellan miljöskydd och ekonomiska intressen har lett till omfattande debatter om hur torvtäkten borde regleras.

Orörda myrar är unika ekosystem som erbjuder en exceptionell livsmiljö för många arter som inte finns någon annanstans. Globalt reglerar myrarna klimatet genom att lagra enorma mängder kol, och regionalt förhindrar de översvämningar och fungerar som buffert mot föroreningar. Dessutom är myrarna historiska arkiv som innehåller värdefull information om biologisk mångfald, klimat och föroreningar.

Behov av skydd och restaurering

Under århundraden har myrar omvandlats till jordbruksmark eller skog genom dikning och gödsling, vilket har orsakat dramatiska förändringar i ekosystemet. I slutet av 1800-talet började man också gräva torv i stor skala, först som bränsle och senare för trädgårdsbruk. Denna användning fortsätter än i dag.

Dikade och odlade myrar släpper ut enorma mängder växthusgaser i atmosfären. Den största utsläppskällan från dränerade organiska jordar i världen är Indonesien, och EU kommer direkt på andra plats.

Myrar delas vanligen in i två huvudtyper: högmossar och aapamyrar. Högmossar får sitt vatten huvudsakligen från regn och snö, medan aapamyrar utvecklas i sänkor i landskapet och får sitt vatten från ytvatten och/eller grundvatten. Myrar finns över hela världen, och även om de täcker bara 3 % av jordens landyta lagrar de nästan 30 % av allt kol i marken. I Europa lagrar myrarna fem gånger mer kol än skogarna.

Här växer torvlagren bara 1–2 millimeter per år, så det tar tusentals år för myrar att utvecklas. En naturlig myr är ett våtmarksekosystem där produktionen av organiskt material överstiger nedbrytningen. I nästan ständig vattenmättnad och syrebrist samlas döda växter och mossor och bildar torv.

Myrarnas situation i Europa

Myrar förekommer mest i Fennoskandien och i Baltikum; nästan en tredjedel av Europas myrar ligger i Finland och över en fjärdedel i Sverige. Stora myrar finns också i Belgien, Estland, Frankrike, Tyskland, Irland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen och Storbritannien. Europas myrar har en total areal på cirka 594 000 km², varav 54 % är orörda myrar. I EU:s medlemsstater (EU27) är den totala myrarealen 268 000 km², varav 51 % är orörda.

EU:s habitatdirektiv skiljer mellan tolv myrtyper. Dessutom räknas skogbeklädda högmossar, som hör till gruppen lövskogar, som naturligt beskogade myrar. Sammanlagt cirka 33 000 km² av dessa 13 livsmiljötyper skyddas inom över 8 700 Natura 2000-områden, vilket motsvarar cirka 24 % av alla kvarvarande orörda myrar.

EU:s habitatdirektiv och nätverket Natura 2000 är centrala för skyddet av myrområden, och LIFE-programmet har finansierat flera återställnings- och skyddsprojekt för myrar. LIFE-programmet har stött 363 projekt som gäller bevarande och återställande av myrområden, och även om återställningsåtgärderna är omfattande är myrområdenas totala situation fortfarande otillfredsställande.

Nuläget för torvanvändning och torvtäkt

I Finland och på andra håll i Europa mäts torvproduktionen vanligen på årsbasis antingen i ton eller hektar. År 2021 uppgick torvproduktionen i Finland till cirka 10–15 miljoner kubikmeter per år, vilket motsvarar cirka 6–9 miljoner ton. Produktionsarealen har varierat, men har vanligen legat på cirka 60 000–70 000 hektar.

På andra håll i Europa är torvproduktionen koncentrerad till vissa länder, såsom Irland, Sverige och de baltiska länderna. Vid sidan av Finland är torvproduktionen betydande även i de baltiska länderna. I Estland produceras årligen cirka 1,5–2 miljoner ton torv, medan produktionssiffrorna i Lettland och Litauen är lägre.

Förändringar sker redan. Våren 2024 upphävde Estlands högsta domstol den torvtäktsrätt som beviljats bolaget OÜ Hiiu Turvas på Elbu myr, som är en del av Lavassaare våtmarksområde. Tillståndet för torvtäkt beviljades i juli 2020, men dess effekter på myrens fågelarter och livsmiljö bedömdes inte på ett adekvat sätt. Högsta domstolens beslut förväntas påverka Miljöstyrelsens framtida praxis i bredare mening.

En fond kompenserar för olägenheter

För den här artikeln intervjuade vi experter vid Finlands miljöministerium om torvens framtid. Europeiska unionen har inrättat fonden för en rättvis omställning (Just Transition Fund, JTF), som stöder de regioner och sektorer som berörs mest av övergången till klimatneutralitet. – Med hjälp av fonden försöker man kompensera för de sociala, ekonomiska och miljömässiga olägenheter som minskningen av torvens energianvändning medför, berättar man från ministeriet.

Enligt miljöministeriet har Finland fått cirka 466 miljoner euro i finansiering från EU:s JTF-fond. Tillsammans med nationell offentlig finansiering finns sammanlagt cirka 665 miljoner euro tillgängliga för projekt under programperioden 2021–2027. Finansieringen delas ut av landskapsförbunden och tre ELY-centraler.

Fondens genomförande sker genom regionala omställningsplaner, som har utarbetats i sammanlagt 14 JTF-landskap. Dessa planer finns tillgängliga på landskapens egna webbplatser. JTF-finansieringen omfattar sju landskap i östra och norra Finland samt landskapen Södra Österbotten, Satakunta, Mellersta Finland, Södra Karelen, Kymmenedalen, Österbotten och Birkaland. I Birkaland gäller finansieringen dock endast Parkano, Kihniö, Virrat och Punkalaidun.

– I Finland är JTF-fondens mål att halvera torvens energianvändning fram till 2030, konstateras det från miljöministeriet. Fonden finansierar åtgärder som främjar en rättvis omställning mot en mer hållbar ekonomi som en del av programmet Förnyelse och kompetens i Finland 2021–2027.

När det gäller utsläppshandelssektorn sjönk torvförbrukningen avsevärt år 2023, då den minskade med 37,5 % jämfört med föregående år. Denna minskning är en del av en bredare trend där man strävar efter att minska utsläppen och gå över till mer hållbara energikällor.

Torvens framtid och dess effekter på hästnäringen

Torv används allmänt också inom jordbruket och i trädgårdar. I Skottland genomfördes i december 2023 en enkät som besvarades av olika aktörer som använder torv. Största delen av dem var privata trädgårdsodlare. Av de svarande uppgav 69 % att de kunde sluta använda torv omedelbart. I svaren föreslogs ett förbud mot försäljning av torv och en övergångsperiod för att avsluta användningen. Någon exakt övergångsperiod definierades dock inte i enkäten.

Torvanvändningens osäkra framtid har betydande effekter även på hästnäringen, särskilt när det gäller strö i boxar och lösdrifter. Det är vanligt att använda torv som strö. Exakt statistik över torvanvändning som strö finns inte tillgänglig, men till exempel enligt en undersökning som Naturresursinstitutet gjorde 2023 använder 59 % av hästgårdarna torv. Inom mjölkproduktionen är siffran 70 % och inom nötköttsproduktionen 82 %.

Torv har varit ett populärt strömaterial tack vare sina goda egenskaper för att binda fukt och lukt samt sin allmänna tillgänglighet. Miljö- och klimatmålen driver dock på en minskad torvanvändning, vilket direkt påverkar stallföretagare och hästarnas välbefinnande.

Att ersätta torv med andra strötyper kan medföra betydande ekonomiska förändringar för stallföretagare. Inköpspris, tillgänglighet och hanteringskostnader för nya ströalternativ kan variera kraftigt.

Att byta ut torv mot ett annat strö

Det är mycket sannolikt att torv i framtiden kommer att bytas ut mot något annat strö. Kostnaderna för vissa alternativa strötyper kan visserligen vara högre än för torv, men det är inte omöjligt att åtgärda. Vid sidan av de ekonomiska skälen är också kompostering eller kassering av alternativa strötyper en annan process än för den lättanvända torven.

I och med den minskade torvanvändningen måste stallföretagare dock söka nya strölösningar. Kutterspån och sågspån har traditionellt använts som strö och är ofta billiga och lättillgängliga. Deras förmåga att binda fukt och lukt är dock inte lika bra som torvens.

Hampaströ är ett av de mest miljövänliga alternativen och har goda egenskaper för att binda fukt och lukt. Halm är i olika former ett billigt och brett tillgängligt strö. Halmpellets har mycket god uppsugningsförmåga och är i småsäckar lätta att lagra och hantera. Om problemet är en glupsk häst som gärna äter pellets är krossade halmpellets ett bättre alternativ. Pellets innehåller inga skadliga ämnen, men kan ändå på lång sikt orsaka till exempel tarmstopp.

Stallföretagare måste överväga alternativa strötyper och bedöma deras kostnader, tillgänglighet och prestanda. Även om ersättandet av torv kan medföra utmaningar erbjuder det också en möjlighet att gå över till mer hållbara och miljövänliga alternativ, vilket på lång sikt kan gynna både miljön och hästnäringen.

Källor:
Peatlands for LIFE (europa.eu)
Ending the sale of peat: consultation analysis - gov.scot (www.gov.scot)
The judgement of Supreme Court of Estonia annulling the peat extraction permit in the Elbu bog will impact future decisions | COBALT
Finlands miljöministerium


Nyheter
Höstens leriga väder sätter återigen hästarnas ben på prov
Hösten för med sig dåligt väder, regn och allt mörkare dagar. Ständigt...
Fortsätt läsa
Nyheter
Går era hästar fortfarande på bete?
När hösten är mild lockar det att förlänga betessäsongen. När stallfodringssäsongen har...
Fortsätt läsa
Nyheter
Det lönar sig att börja förbereda hagar och stall i god tid
Vid stallet är sensommaren en bra tid att se över hagarna och...
Fortsätt läsa