Numera finns det en positiv trend att satsa på hästarnas välbefinnande med en nivå av kunskap och information som inte fanns att tillgå för ens tio, än mindre tjugo år sedan. Hästintresserade och hästägare får enkelt tillgång till information på expertnivå via sociala medier och från andra delar av internets djup. Risken är förstås att utfodringen snabbt blir “tårta på tårta”. Innan man börjar ge tillskottsfoder lönar det sig därför att sätta sig in i grunderna i utfodring. I den här artikeln berättar vi om ett av de mest traditionella fodermedlen när det gäller hästens tarmar. Det handlar alltså om lin.
När det gäller att upprätthålla hästens tarm- och maghälsa är linfrökross ett beprövat alternativ. Även om lin innehåller en god mängd protein och fett används det till stor del för att stödja hästens tarmfunktion. Det linfröslem som fås av krosset är ett växtslem som skyddar tarmens slemhinna och ökar dess rörlighet. På så sätt kan det förebygga förstoppning, såsom kolik, och är till nytta till exempel vid utfodring av en häst med magsår. Man ska dock komma ihåg att inte allt foder naturligtvis passar alla hästar. För vissa kan lin få tarmen att arbeta för mycket, eller så behövs mer protein.
Även om lin innehåller aminosyror, till exempel lysin, finns det inte tillräckligt av dem för ett föl eller en ung häst. Som egentlig proteinkälla bör man alltså använda något annat och komplettera det med lin.

Många fördelar
Lin kan kallas hästarnas superfood. Det är ett foder med hälsofrämjande effekt som dessutom innehåller mycket protein, lättsmält råfiber, proteiner samt naturlig fröolja och omega-3-fettsyror. En del av fibrerna är lösliga och en del olösliga. Deras uppgift är att balansera tarmens funktion samt blodsockerstegringen.
Det tidigare nämnda linslemmet heter mucin. Det binder mycket vatten och främjar tillväxten av nyttiga mikrober. Förutom för att förebygga tarmproblem används mucin även vid vård av hästar som återhämtar sig från tarmsjukdomar samt för att upprätthålla hudens och pälsens kondition. Mucin är svårsmält, vilket är anledningen till att det skyddar tarmen särskilt effektivt.
På samma sätt påverkar omega-3-fettsyrorna pälsens glans och kan hjälpa vid muskelbelastning. Fettsyrorna kan neutralisera orsaker till inflammation och är en energikälla.
Utfodring med lin
Att ge lin som krossat linfrö är kanske det enklaste sättet att lägga till detta foder i hästarnas foderstat. Hela linfrön innehåller skadliga föreningar som dock kan förstöras till exempel genom kokning. Till dessa skadliga ämnen hör bland annat cyanogena glykosider, motverkare av vitamin B6 samt fytin- och fenolsyror. I stora mängder är de skadliga. Dessutom frigörs mucin ur fröna genom kokning, och det bildas den gelé som är typisk för linfröslem.
Krosset behöver däremot inte kokas, men även det ska blötläggas för att slem ska bildas. I linfrökross förekommer inga skadliga ämnen, eftersom tillverkningsprocessen hjälper till att avlägsna dem. Själva krosset är inte särskilt välsmakande. Därför rekommenderas det att linslemmet blandas med annat foder eller till exempel med melassklipp eller melass. I en undersökning av MTT tyckte en del av hästarna inte alls om linfrökrossmos.
Innehållet i Biohansas linfrökross är 100 % kallpressade linfrön. Det är bra att vänja hästen vid lin gradvis under 3–5 dagar. På så sätt anpassar sig matsmältningen till halten av linfröolja. Råproteinhalten är minst 28 % och råfiberhalten högst 21 %. För en häst på cirka 500 kg är den dagliga fodergiven linfrökross 2,5 deciliter till en halv liter.
Det finns även linfrön som behandlats med rostningsmetod (FlaxseedFields® Roast), där de skadliga föreningarna förstörs genom rostning. Detta förbättrar den mikrobiologiska kvaliteten och hållbarheten samt garanterar en hög antioxidanthalt. Kokning eller blötläggning behövs inte.
Bekanta dig med Biohansas fodersortiment via den här länken. Kom också ihåg att prenumerera på vårt nyhetsbrev, så får du information om nyheter och aktuella ämnen i din e-post. Ge oss gärna också feedback om vilka ämnen du skulle vilja läsa om i Biohansas blogg!
Källor:
Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT)
Linfrön och linfrökross | Hevostietokeskus
Illustrationsbild: Pixabay