* frakt ingår
* moms 0 %
* 10 m2 box / mån
(STRÖNING AV LÖSDRIFTSSTALLAR OCH ENSKILDA BOXAR FÖR HÄSTAR)
Amanda Vesiaho¹, Hanna Kaihlajärvi², Mirja Riipinen²
Torv har en överlägsen förmåga att binda ammoniak och vätska jämfört med andra strötyper.
Vitmossetorvens goda sugförmåga beror på mossans porösa struktur, och förmågan att binda ammoniak beror på dess sura egenskaper. Nackdelarna med torv är den mörka färgen och dammigheten. Torv fungerar bra som jordförbättringsmedel. Torvgödsel komposteras snabbare än gödsel med andra strötyper och är dessutom det strö som binder kväve bäst. Vid valet av torv måste man dock även beakta de ekologiska effekterna.
Som torvens fördelar nämnde företagarna framför allt
den goda förmågan att binda ammoniak och vätska samt att den lämpar sig väl för åkern. De flesta av de intervjuade ansåg att
tillgången är god. Vad gäller priset tyckte en del att det var rimligt och en del att det var för dyrt. Som torvens nackdelar nämndes dammighet, den mörka färgen, varierande kvalitet, att den skräpar ner samt att en fuktig sats fryser på vintern.
Kutterspånets och sågspånets ljusa färg och friska doft gör stallet snyggt och ljust.
De ljusa träbaserade strötyperna gör boxrengöringen enklare, eftersom gödselhögarna syns tydligt. På grund av den dåliga förmågan att binda ammoniak måste man använda rikligt med kutterspån och sågspån, och mängden gödsel med strö blir stor. Strökostnaderna stiger i takt med att strö förbrukas. Gödsel med kutterspån och sågspån innehåller lite kväve jämfört med torvgödsel. Komposteringen går långsamt, och när det förmultnar förbrukar det jordens kvävereserver ytterligare. Kutterspån kräver mycket lagringsutrymme på grund av sin låga volymvikt och flyttar sig lätt under hästen. Sågspån dammar mindre när det är fuktigare, men kan frysa på vintern. Det ligger dock bättre kvar under hästen. Kutterspån dammar ungefär lika mycket som torv, men innehåller ofta mycket finkornigt slipdamm.
Kutterspån användes av de intervjuade stallföretagarna både som lösvara och balat. Som kutterspånets fördelar nämnde företagarna ljusheten och den goda tillgången. Dessutom upplevdes det göra
strömaterialet luftigare som tillsats i torv. Andra positiva sidor var
neutral lukt, rimligt pris samt rimlig sugförmåga. En av stallföretagarna bedömde att kutterspån dammar något mindre än torv. Som kutterspånets nackdelar nämnde stallföretagarna att det lämpar sig dåligt för åkern, dammighet och kvalitetsvariation, bland annat vad gäller dammigheten. Även sugförmågan kunde förbättras, och den kompenserades genom att använda torv som tillsats i kutterspånet.
Halm används mycket, särskilt i lösdrift och för dräktiga ston.
I lösdrift bildar halmen en varm och tät bädd. Dessutom fungerar halm som stimulans, särskilt för hästar i lösdrift. Halm rekommenderas inte för hästar som har haft fång, eftersom vissa halmpartier kan innehålla stora mängder socker. Användningen av halm som strö bygger på stora mängder, eftersom dess förmåga att binda vätska och ammoniak är dålig. Av den anledningen innehåller halmgödsel bara lite kväve. Strömaterialets egenskaper förbättras när halmen hackas och blandas med andra strötyper. Vid utmockning är halm arbetsdrygt, och det kräver mycket lagringsutrymme. Halm kan ha låga anskaffningskostnader om den produceras på egen åker eller finns tillgänglig i närheten, till exempel på grannens åker. Enligt undersökningar kan halm innehålla mer skadligt damm än kutterspån, papper och sågspån. Halmens hygieniska kvalitet beror till stor del på väderförhållandena vid skörd, skördemetoden och lagringen. Den stora mängden mikrober i halmen sänker dess värde som hygieniskt strö.
Lång halm upplevdes som ett bra liggunderlag för hästar, särskilt för dräktiga ston. Dessutom konstaterades det vara ett billigt strö när det fås från närområdet. Halm ger hästarna stimulans om de inte äter för mycket av den. Halm ansågs lämpa sig bra för åkern. Som nackdelar nämndes att den är arbetsdryg att mocka, att sugförmågan är dålig och att förbrukningen är stor. Det nämndes också att halmen flyttar sig under stora hästar. En av stallföretagarna nämnde att halmbalar möglar vid långvarig lagring.
Halmpellets finns både som inhemska och utländska, främst importerade från Baltikum.
I pelletsform förbättras halmens egenskaper betydligt. Till exempel är sugförmågan i pellets 12 gånger så stor som i traditionell halm. Under pelleteringsprocessen stiger temperaturen till 70 - 150 grader, så skadliga mikrober och mögel dör, och eventuella ogräsfrön förlorar sin grobarhet. Andelen strö i gödsel från halmpellets är bara cirka 20 – 30 %, och rätt använd minskar halmpellets mängden gödsel med strö med upp till hälften jämfört med torv, kutterspån och sågspån. Pelletsen komposteras fullständigt i gödselstaden inom 2 - 3 månader.
Halmpellets användes av tre intervjuade stallföretagare, och dessutom hade fyra stallföretagare provat halmpellets. Intervjuerna visade att det är mycket viktigt att lägga upp ströbädden rätt för att få ut halmpelletsens goda egenskaper. Halmpelletsbädden måste göras tillräckligt tjock och vid behov fuktas, så att pelletsen smular sig. Enligt en stallföretagares erfarenhet får en box med pelletsströ inte vändas vid mockning, som till exempel en box med sågspån, utan man tar bara bort gödsel och våta ställen. Bädden ska inte brytas upp, eftersom ammoniak annars kan frigöras i stallluften. Halmpellets lämpade sig inte för användning med gummimatta, eftersom den nödvändiga tjocka bädden inte kunde bildas. Som fördelar nämndes
god tillgång, att den är
lätt att mocka, att
förbrukningen är liten och att den är ljus samt lämpar sig bra för åkern.
Genom att minska ströförbrukningen sparar man på årsbasis både strökostnader och mängden strö som hamnar i gödselstaden.
Ströet kan dock inte minskas på hästarnas bekostnad. Intervjuerna gav några idéer för att minska ströförbrukningen. Längre utevistelse för hästarna minskar gödselmängden som samlas i boxen och därmed även ströförbrukningen. Även gummimatta upplevdes minska ströförbrukningen. Boxrengöringstekniken upplevdes påverka ströförbrukningen. Ett sätt var att mocka boxen noggrant och spara användbart strö. Dessutom kan enskild strösättning av hästar komma i fråga i vissa situationer. Oroliga hästar upplevdes förbruka mer strö. Till exempel verkade halmpellets inte lämpa sig för oroliga hästar, eftersom de förstörde bädden genom att skrapa och rulla sig i boxen. På ett stall hade man löst saken så att lugna hästar hade halmpellets och oroliga hästar hade torvströ.
http://www.smts.fi/sites/smts.fi/files/MTP2016/Vesiaho_Kaihlajarvi_Riipinen_2016.pdf
| PRODUKT |
Förpackning kg |
Pall kg |
St per pall |
Pall € |
* Frakt € |
Säck € |
Mån kg |
Mån € |
| HAMPA + EUCALYPTUS |
15 |
450 |
30 |
239,7 |
41 |
9,36 |
90 |
56,14 |
| KUTTERSPÅN |
25 |
375 |
15 |
76 |
41 |
7,80 |
150 |
46,80 |
| KROSSADE HALMPELLETS |
11 |
924 |
84 |
195 |
41 |
2,81 |
166 |
42,40 |
| LINSTRÖ |
20 |
420 |
21 |
151 |
41 |
9,14 |
90 |
41,14 |
| HALMPELLETS |
13 |
1001 |
77 |
175 |
41 |
2,81 |
166 |
35,82 |
| TORV |
26 |
910 |
35 |
145 |
41 |
5,31 |
156 |
31,89 |