Efter årsskiftet träder i Finland en ny förordning från statsrådet i kraft, förordningen om hästars välbefinnande (321/2025). Förordningen har godkänts och tillämpas som en del av lagen om djurens välbefinnande (693/2023).
Förordningen preciserar dimensioneringen av och förhållandena på hästarnas hållplatser och betonar vikten av att trygga hästens artspecifika beteendebehov. Förordningen ska enligt planerna träda i kraft den 1.1.2026 och ersätter de tidigare bestämmelserna.
På en allmän nivå lägger förordningen tonvikt vid hästens möjlighet till artenligt beteende, såsom rörelse, utevistelse/bete, socialt samspel, födosök, vila och kroppsvård. Konkreta punkter som lyfts fram i många källor är syn- och hörselkontakt med en annan häst på den permanenta hållplatsen samt möjlighet till daglig mulkontakt med en annan häst.
För boxar och hållplatser finns också mer detaljerade minimimått och konstruktionskrav för lösdrifter/hagar. Dessutom finns nya krav på lösdrifts- och utfodringslösningar för att möjliggöra artspecifikt beteende.
För de olika kraven har separata övergångstider fastställts. En del av kraven träder i kraft redan i januari 2026 och för vissa har en längre genomförandetid getts. Det lönar sig att gå igenom de exakta övergångstiderna i anvisningarna.
De viktigaste förändringarna
I den nya förordningen om hästars välbefinnande är det de punkter som gäller konstruktioner, utrymmesanvändning och vardagsrutiner som har väckt mest diskussion och som i praktiken kräver flest förändringar.
I förordningens bestämmelser om tillgång till dricksvatten betonas hästens ständiga grundbehov av rent och lättillgängligt vatten. Hästen måste antingen ha ständig tillgång till dricksvatten eller få vatten så ofta att vätskebalansen inte äventyras.
Vattnet ska vara lämpligt för hästen och av god kvalitet, och det får inte vara tydligt nedsmutsat eller fruset. I praktiken innebär detta framför allt under vintern aktiv tillsyn, tillräckligt många vattenkoppar eller vattenkar samt lösningar som säkerställer att alla hästar kan dricka utan konkurrens eller hinder.
I bestämmelserna om utfodring med hö och annat grovfoder betonas hästens naturliga behov av att äta små mängder under hela dagen. Enligt förordningen får det vid utfodringen inte uppstå orimligt långa pauser utan grovfoder, om det inte finns veterinärmedicinska skäl. Särskilt långa nattfasteperioder ses som problematiska, eftersom de ökar risken för matsmältningsstörningar och beteendeproblem.
På många stall kräver detta en omvärdering av utfodringsrutinerna, till exempel mer kvällshö eller lösningar som saktar ner ätandet och förlänger tillgången till hö.
När det gäller daglig haggång och utevistelse gör förordningen det tydligt att utevistelse är en del av hästens grundläggande skötsel, inte ett frivilligt tillägg. Hästen måste dagligen ha möjlighet att röra sig och vistas utomhus under förhållanden som möjliggör artspecifikt beteende, såsom att observera omgivningen och interagera socialt.
Man får avvika från haggång endast tillfälligt, till exempel på grund av sjukdom, skada eller veterinärens ordination. I praktiken innebär detta att hagarrangemangen måste fungera även under hektiska perioder och vid varierande väderförhållanden. Uteblivna utevistelser kräver framöver en tydlig och motiverad orsak.
Konkret handlingsplan
Först av allt bör du läsa och spara förordningstexten samt de officiella anvisningarna. Bedöm nuläget och gör en kartläggning av boxar, lösdrift, hagar, betesmöjligheter, avvänjningsrutiner för föl och sociala kontakter.
Ta reda på vilka punkter som är omedelbara tvingande krav, det vill säga sådana som saknar övergångstid.
Prioritera de mest brådskande bygg- och arrangemangsändringarna, till exempel tillfälliga öppningar mellan boxar, justering av siktskydd, hagnät samt möjlighet till mulkontakt.
Kontakta vid behov veterinär och den lokala tillsynsmyndigheten. Gör upp en gemensam plan och fråga om eventuella övergångstider och tolkningsfrågor. Genomför de strukturella förändringarna stegvis.
Om tiden är knapp eller budgeteringen är utmanande, prioritera djurens välbefinnande och de lagstadgade punkterna. Gör en skriftlig förändringsplan som du kan visa för tillsynsmyndigheten. Ofta påverkar en plan och ett bevis på att åtgärder vidtas myndigheternas inställning.
Hur ska man förhålla sig till reformerna?
Inte heller i det här fallet bör man frukta förändringen. Bättre förhållanden minskar sjukdomar, förbättrar prestationsförmågan och minskar riskerna för såväl ekonomiska förluster som skada på det goda namnet och jämna.
Kravet på att hästen dagligen ska ha möjlighet till fysisk kontakt med en annan häst förändrar vardagen på många stall som bygger på enskilda boxar. Särskilt äldre stall, travstall och privatstall är byggda så att beröring inte är möjlig utan ombyggnad.
Kontrollera därför de brådskande punkterna först. Ta reda på vilka krav som måste uppfyllas på just ert stall redan den 1.1.2026 och vilka som får genomföras inom ramen för övergångstiderna, om sådana finns. Prioritera de reparationer som är viktiga för djurens hälsa och för att åtgärda oundvikliga brister.
Vid förbättringarna lönar det sig att söka stöd, till exempel lantbrukets utvecklingsstöd, eller utnyttja lokal rådgivning och gemensamma projekt samt planera en etappindelning.
Det är också bra att sköta kommunikationen med intressenter smidigt. Transparens minskar förvirring och bygger förtroende.